SOON IT'S TIME
Ibland kan jag bara inte förstå vart tiden egentligen tar vägen. Allt går bara så fort. Denna resa har liksom endast existerat i framtiden och varit något som man inte kunnat ta på. Men nu är tiden
inne och imorgon far vi till huvudstaden, övernattar där och boardar flyget tisdag förmiddag. Nu är det snart dags, och allt har gått så jäkla fort!
Givetvis har man (eller snarare jag) typ blandade känslor över detta äventyr. Förväntan, längtan och hoppfullhet blandat med nervositet, oro, hemlängtan (om man nu kan ha det redan innan man ens lämnat sin säng. Åhh, min säng) och lite ångest. Vart ska vi hamna, hur kommer det att se ut, kommer det leva upp till förväntan, kommer vi att trivas, vad kostar det, att sakna familjen och "hemma", att inte veta vart vi ska, men att känna sig oövervinnerlig, lyckorus, jag vill aldrig hem, jag vill hem, love life, carpe diem oså blablabla. Ungefär såhär snurrar det i mitt lilla huvud liggandes här på sängkudden. Men det är väl ganska usal antar jag. Samtidigt känner jag ett lugn i och med att vi redan har varit ute på resande fot en gång. Det är svårt det här! Men jäklar vad nice det kommer att bli!
